lördagen den 16:e april 2011

Frosten Glöder

för att vara en sommarnatt är det förvånande kallt
ditt smink har runnit ner, min skjorta är smutsig
såg på avstånd hur sista tåget försvann
tillsammans med vår enda chans att få sova inatt
har inte duschat idag, det betyder ingenting
vill veta att hon lever men pulsen är svag
dämpad och det känns som vi vunnit ett slag
mot tiden och det bedövar samvetet
ger mig en käftsmäll men vägrar ge en anledning
ersätt rationellt tänkande nu känns fel rätt
tunnelsyn ljuset i slutet nedsläckt
du vet vad du vill, alla uppsatta regler
du kan inte stå ut med att vara när offentligt
du får mig att bete mig och klä mig ordentligt
klä mig ordentligt, hjärtat på utsidan
så du vet vart du har mig, knogar mot asfalt
visar nästan vart du blöder, du vill glömma världen
vill säga att jag älskar dig men rösten skär sig
när jag säger att jag inte vill skada dig jag är för trött ikväll
och nej jag ser inget ansiktet i månen, det kanske gömmer sig
så förlåt för att jag inte ser men jag sviker ingen
är det tårar eller kondens över dina vita kinder
mellan våra hållna händer så har sommar blivit vinter
men vi är vana vid att frysa så vi lider inte
minusgrader runt hjärtat, våra brandsäkra lagar
på flykt från ditt hem, anmäld som saknad
och jag håller med dom men vi kan låta dom hoppas
för även om dom hittar oss är vi svåra att fånga
samma tid imorn igen, ja, jag lovar att komma
vi måste gå nu, hinner inte låta tårarna torka

idyller skapar monster, idyller skapar monster
jag kan ta det, vi behöver inte prata om det

spontant snöfall, blixt från klar himmel
väggarna kan se oss, det här är vansinne
fosterställning i varsin sida av sängen
en mil i distans, vi är precis på gränsen
så nära som det går, du skakar när jag rör dig
tänder en cigg även fast du hatar när jag röker
svarta moln i taket, nedfall i vår väderlek
har gömt alla vassa föremål i min lägenhet
förutom dom jag har under mina kläder dina händer
mot min hud, blottar strupen, bit ihjäl mig dämpar allt
oljud, rovdjur som väntar på blod
mina ögon sluts när våra kroppar smälter ihop
upprepade sömnigt att det finns många sätt att skada sig själv
vilket är vilket ? vårt var nakna till sängs
mellan lakan och svett raseradse tryggheten
ett försök att starka behovet med krackelerade byggstenar
mina läppar millimeter från dina
jag älskar när du gråter när vi letar förtvivlat
efter tid att ge varandra
håller mig välmående exakt utom räckhåll
och ler när jag ber om det
kan du se den vackra rosen ur frostbiten jord ?
kan du höra galenskapen som den viskar lågmält ?
kan du ser hur den förvränger allting omkring dig
till nånting täckt av smuts som gör dig hårdhänt ?
hör hur din skugga talar, blod under naglar
från när kärleken satte bromspår över skulderbladen
din blick är död och det bränner mig djupt
när jag inser att frost täcker din hud
panik i mina rörelser jag hoppas förtvivlat
att mina hårda kramar kan få frosten att tina
nakna fötter mot asfalt, du är gömd i en sömngång
jag sliter tag i din arm och öppnar min bröstkorg